Efter fyra intensiva dagar i Rotorua kan vi numera bocka av på
listan att göra här i livet att rulla nedför en backe inuti en stor plastboll.
Detta kallas Zorbing och är en Nya Zeeländsk uppfinning. Det fanns olika
varianter att välja mellan, sick-sack-bana, rakt nerför, en, två eller tre
personer inuti bollen, med eller utan vatten i bollen. Vi valde att åka
tillsammans i en boll med vatten, rakt nerför en backe. När vi kom upp på
toppen av backen blev bollen först tankad med några liter vatten. Sedan öppnade
zorb-killen ett fönster på mitten av bollen med en dragkedja, typ ett 40
cm i diameter stort hål. Med huvudet först fick vi sen trycka oss in i hålet. När vi väl var
inne i bollen (väldigt suspekt känsla) stängdes dragkedjan. Sen gick allt
väldigt fort. Bollen puttades iväg och vi (och vattnet) tumlade runt i bollen
nerför backen. Hade man bara tillsatt lite tvättmedel hade tvättmaskinskänslan
varit total. Bollen var nere igen efter ca 15 sekunder, sen var det roliga
slut. Tyvärr har vi inget bildbevis från åkturen eftersom de ville råna oss på
$30 för att vi skulle få några foton…
Har annars kunnat åka runt lite mer än vanligt eftersom vi
hyrde bil i två dagar i Rotorua. Biluthyrningsgubben var inte sen med att säga
att vi nu äntligen skulle få äran att köra på den ”rätta sidan av vägen”
(vänster sida) när vi sa att vi kom från Sverige. Det tog några timmar innan
man höll med honom om det. Speciellt i högersvängarna krävdes det lite mer
tankearbete än vanligt för att hamna på rätt sida om refugen.
Strax utanför Rotorua kollade vi in en skog med en massa
Redwood-träd (och andra träd) som var inplanterade för ca 100 år sedan på något
slags försök, för att se vilka som skulle klara sig bra i området. Redwoodträden
verkade trivas bäst. I skogen var det dock nästan lika många träd som turister.
I köpte en orienteringskarta på informationscentret och orienterade en timme, K
åt glass under tiden.
Igår åkte vi norrut till kusten av Bay of Plenty, först till
en kiwi-odling i Te Puke som utgav sig för att vara kiwifrukternas världshuvudstad.
Hela besöksområdet var som ett enda stort kiwi-tema. Ett gigantiskt kiwi-utsiktstorn,
ett litet tåg formad som kiwifrukter som användes för guidning inne på området,
en butik med kiwi-produkter (alltifrån kiwi-pussel och kiwi-grytlappar till
kiwi-lypsyl och kiwi-deo) och förstås ett café, troligen fanns kiwi-te och
kiwi-kaffe men det provade vi inte. Det blev istället en kiwi-cheesecake.
Efter kiwistället åkte vi till Tauranga och Mount Manganui
vid kusten vilket var en mix av naturupplevelse och badstrand, tyvärr räckte inte
tiden till att stanna så länge. Bara där hade man nog utan problem kunnat ha
spenderat flera dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar