Hundra mil på tre dagar

Efter att skrotat runt på samma ställe i över en vecka har vi nu förflyttat oss från Nelson via Hokitika, Greymouth och Christchurch ner till Dunedin på 3 dagar (100 mil. Det börjar bli lite bråttom med att se sydön nu.). The TranzAlpine, tåget mellan Greymouth och Christchurch, var en väldigt tjusig sträcka på resan (se bilder) medan bussturen mellan Christchurch och Dunedin inte var lika mycket att hurra för (inga bilder därifrån).

Christchurch var annars en märklig upplevelse. Trots att det gått mer än två år sen den senaste jordbävningen var stora delar av innerstan fortfarande avstängd. Det gick liksom inte att ta sej in till några av huvudgatorna eller till nåt av caféerna eller restaurangerna som skulle finnas där enligt nån karta som bara var nåt år gammal. Innanför staketen fanns mängder av byggkranar, väldigt stora tomma ytor eller byggnader som fortfarande var trasiga. Sorgligt att se att så mycket av innerstan hade förstörts, man kan verkligen tänka sig att Christchurch varit en ännu finare stad, med mycket gammal bebyggelse innan. Strax utanför "Red Zone" som det avstängda området kallades hittade vi på alla affärer, banker och caféer. De hade "tillfälligt" flyttat in i baracker/glascontainrar som stod bredvid och uppe på varandra, som en egen liten stad. Eftersom det var söndag kväll var det väldigt folktomt ute, förhoppningsvis är stan roligare en annan tid på dygnet. Det får vi ta reda på innan vi flyger hem från Christchurch den 24:e.