Utan bredband i fem dagar, försmäktar vi på denna ö

 Efter fem dagar på Jackett Island utan internetuppkoppling har vi kommit fram till att vi verkligen är så kallade broadband people (som damen i New Plymouth frågade oss). Känns bra att vara tillbaka i civilisationen igen även om ö-livet var trevligt ett tag. Vi jobbade mest med trädgården eftersom Pepper var kvar hemma i Nelson.
Liksom i Abel Tasman-området var det väldigt stora skillnader mellan hög- och lågvatten (ca 4 meter) så tidvattnet styrde ganska mycket det man gjorde. Plocka musslor gjorde vi till exempel vid lågvatten, kajaking och bad gick bättre vid högvatten. En dag skulle vi plocka 1,5 hink musslor (eftersom Miranda skulle komma ut med sina vänner till ön) vilket kanske inte låter så mycket men det tog flera timmar. Sen skulle de rengöras, kokas och hackas och det tog minst lika lång tid. Som tur var fick vi goda mussel-fritters som belöning. Hittade ingen översättning av "fritters" men ingredienserna var iallafall musslor, ägg och salta kex. Det är godare än det låter! 

Nu är vi i Hokitika på sydöns västkust. Det hade egentligen varit smidigare att stanna i Greymouth eftersom vi ska åka med tåget till Christchurch imorgon, men vi hade hört så mycket bra om Hokitika (tack Anja L!) så vi tog en extra tur ner hit.
Det visade sig vara riktigt svårt att få tag i boende i Christchurch inför imorgon. Tydligen är det många byggarbetare som bygger upp stan efter jordbävningen som bor där tillfälligt. Det tog åtta telefonsamtal till olika hostel innan vi hittade ett ledigt rum ("troligen det sista lediga rummet i hela Christchurch imorgon" som hostelkvinnan sa).
Nu ska vi ut och spana på ett gäng lysmaskar.